Tillgänglighetsdirektiven är en uppsättning regler från EU som syftar till att göra digitala tjänster och webbplatser tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar. Reglerna kräver att digitala plattformar är utformade på ett sätt som gör dem enkla att använda för alla, oavsett förmåga. Dessa krav gäller både offentliga aktörer och företag som erbjuder tjänster eller produkter mot konsumenter online. Direktiven träder i kraft i 28 juni 2025, och då förväntas alla berörda webbplatser vara anpassade enligt de fastställda tillgänglighetsstandarderna. För att säkerställa tillgängligheten måste de digitala tjänsterna som berörs uppfylla standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.1.https://www.w3.org/TR/WCAG21.
Från och med juni 2025 omfattar tillgänglighetsdirektiven företag som erbjuder digitala tjänster och produkter mot konsumenter. Företag med fler än tio anställda eller en årsomsättning över två miljoner euro måste följa dessa regler. Mindre företag, med färre än tio anställda och en omsättning under två miljoner euro, undantas från kraven. Offentliga aktörer, såsom myndigheter, har redan varit skyldiga att uppfylla liknande tillgänglighetskrav. Kraven gäller bland annat för webbplatser, appar, digitala dokument, e-post, chattar, e-böcker, betalningsterminaler och automater.
För att uppfylla kraven i tillgänglighetsdirektivet måste företag säkerställa att deras webbplatser och digitala tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Detta innebär att följa riktlinjer som Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.1, vilka erbjuder standarder för att göra digitalt innehåll mer tillgängligt. Processen behöver inte vara komplicerad, särskilt med rätt stöd och verktyg för analys och anpassning.
Exempel på åtgärder:
- Gör det möjligt för användare att navigera på webbplatsen med tangentbordet.
- Lägg till beskrivande alt-texter så att skärmläsare kan tolka bildinnehåll.
- Använd färgkontraster som underlättar läsbarhet.
- Tillhandahåll undertexter för videoinnehåll och transkriptioner för ljudfiler.
- Se till att webbplatsen fungerar väl på olika enheter och skärmstorlekar.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för tillsynen. Om ett företag inte uppfyller tillgänglighetskraven kan det leda till sanktioner i form av vite (böter). Vitesbeloppen har nämnts ligga mellan 10 000 kronor och upp till 10 miljoner kronor beroende på bristernas allvar. Det ska dock betonas att myndigheten inte är ute efter att sätta dit bolag. I tidigare fall, exempelvis för myndigheter, har varningar varit det första steget. Ett exempel är SJ, som varnades och riskerade ett vite på 700 000 kronor för bristande tillgänglighet, vilket kan anses som lågt fören så pass stor och kritisk tjänst. Små företag kan därför förvänta sig en rimlig chans att rätta till eventuella brister innan vite blir aktuellt.
Du får en grundläggande tillgänglighetsanalys av din webbplats som inkluderar:
- En summering och tillgänglighetspoäng för hur väl er webbplats uppfyller kraven.
- En rapport som identifierar avvikelser från tillgänglighetskraven, samt rekommendationer för förbättring.
- En tillgänglighetsredogörelse som ni ska publicera på er webbplats.
Vi kombinerar vår specialanpassade AI-modell med manuell granskning. AI-tekniken gör det möjligt att identifiera tillgänglighetsproblem och ge en översiktlig bedömning, medan den manuella granskningen verifierar samt fångar upp mer komplexa fel. Genom denna metod säkerställer vi en balanserad, korrekt och grundläggande analys som omfattar både tekniska brister och användarupplevelsen för olika målgrupper.
Vårt fasta pris på 12 500 kronor erbjuder små och medelstora företag en kostnadseffektiv och enkel lösning för att möta tillgänglighetsdirektiven. Om din webbplats kräver en mer djupgående analys kan vi som oberoende part rekommendera samarbetspartners med expertis inom manuell tillgänglighetsgranskning. På så sätt får ni en flexibel och anpassad lösning som möter era specifika behov och resurser.
